Sök
  • Elisabeth Wärnfeldt

Måndagsbloggen har orden

Jag bär mina ärr med stolthet.

Ärr av ett liv,

Livet ristade eviga runor.

I evigheten är min helhet.

Ångestnatten viker

för ljuset från heligheten.

Den heliga evigheten.

I wear my scars with pride. Scars of a life, The life carved eternal runes. In the infinity is my wholeness. The night of anxiety scatters by the light of holiness. The holy eternity.

Kannan arpeni ylpeydellä. elämän arvet elämä piirsi ikuisia runoja. Iankaikkeudessa on kokonaisuuteni. Ahdistusyö työntyy pois pyhyyden valosta. Pyhä ikuisuus.

Ur ”Völvic scars”, dikter från operan Völvan

I bearbetning för Symfoni nr 233 ”Fragmental Völvations from my opera to be …” av Leif Segerstam


4 visningar

copyright: Elisabeth Wärnfeldt 2020